ÄNGLAVAKT!

Idag är det verkligen inte min turdag. Till att börja med så åkte jag till arninge för att möta upp Cissi och handla diverse saker. Kliver av bussen och ska gå över vägen. Då kommer det en bil i full fart när jag är på väg över vägen och den jäveln (ursäkta ordspråket) bromsar inte fastän det är ett övergångsställe där och det var inte så att han inte hann bromsa. Jag fick kasta mig bakåt för att inte bli påkörd och det var bara ren tur att jag inte halkade eftersom det är snorhalt ute. 
Sedan så handlar vi i arninge och äter lunch. Blev en sallad och en flaska lokavatten. Hade ett blodsocker på 7.4 mmol och bestämde mig för att ta 4 enheter humalog, vilket måste ha blivit alldeles för mycket för när jag sedan sitter på bussen hem börjar jag få insulinkänning. Några minuter innan jag ska kliva av har jag ett blodsocker på 2.6 mmol. Tar snabbt 4 tabletter dextrosol och hoppas på att blodsockret ska gå upp men när jag sedan kliver av och har gått några meter känner jag hur jag snart kommer att tappa medvetandet. Hinner ta ett blodsocker och det visar 1.8 mmol. När blodsockret går ned mot 1 mmol är risken väldigt stor för kramper och medvetslöshet. Springer in på pressbyrån som ligger ca 10 meter därifrån och tar en flaska mer med päronsmak, stoppar i betalkortet i apparaten och öppnar min flaska i en otrolig fart. Säger till han i kassan att jag är diabetiker och behöver få i mig något sött väldigt fort. Han tittar på mig som ett fån och verkar inte förstå någonting. Hur som helst, får stå inne på pressbyrån några minuter. Har druckit en hel flaska mer inom loppet av några minuter. Tar även mina 2 sista tabletter dextrosol. Som tur är står det en taxi som är ledig i centrum, kastar mig in i bilen och åker hem. En promenad som tar normalt ungefär 5 minuter. Men med tunga kassar och ett blodsocker nere på 1.8 mmol är det omöjligt kan jag tala om. Fyfan vilken otäck dag! Den där insulinkänningen var nog en av dem värsta jag någonsin har varit med om! :(
Nu har blodsockret i alla fall gått upp men jag är helt slut i kroppen. Insulinkänningar tar verkligen på, speciellt om dem är allvarliga som den jag hade idag. Usch! :(

Jag tror att jag hade änglavakt idag, tack för det!

Kommentarer
Postat av: Joakim

Najs blogg du har! Så kul att du har en diabetesblogg, kommer läsa den!

2010-03-01 @ 15:39:23
URL: http://diabetesmannen.blogg.se/
Postat av: Nora

Gud så läskigt och obehagligt! Vilken tur att du lyckades hålla dig medvetande och tänka lite klart i alla fall. Hoppas att du ahr återhämtat dig nu!

2010-03-02 @ 21:43:52
URL: http://noragyll.blogg.se/
Postat av: Katta

Jag såg aldrig hela filmen, mådde inge bra :( Men mamma berättade slutet.. var väl lite mysig sådär :)

2010-03-04 @ 23:35:41
URL: http://imneveralone.blogg.se/
Postat av: dessi alias guldfisk



Hehe, ja jag kände det. Att det är nåt som folk fortfarande har fel om. Så tyckte det är dags att skriva om det :) & finns alltid någon därute som lär sig nåt :)

2010-03-05 @ 06:43:03
URL: http://oskrivnabladet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0